fredag 6 mars 2009




Ja, endel trevligtheter har det hänt. Vi åkte upp i bergen dagen efter vi var på backwaters, och om jag tyckte åka båt var trevligt... Det avr trevligt och väldigt vackert. Men bergen slog nog högre. Det är ganska många hundra fot och över tusen meter över havet by far, så utsikten var fantastisk. Vi såg te plantage och vandrade omkring på diverse ställen. Vi skulel dock se så mkt att det itne blev långa stunder alls. Jag hade kunnat stanna där en vecka bara för att få se hur de olika vyerna förändrades med att solen ch vädret vandrade fram och tillbaka. Dimmigt och klart, regnigt och vindigt, ljust och mörkt och alla färger och skuggor...vackert som attans. 

Sen åkte vi till ett vilddjursreservat av nåt lag. Det var nästan inget vatten i floden som vi skulle åka till och djuren tyckte inte det var nån bra dag. Vi såg två elefanter ute i skogen på långt håll - det såg ut som två gråa klumpar mellan träden. Hade de inte rört sig hade jag trott att det var stenar... Och sen såg vi några grisar, som mest påminde om stubbar för även de var på långt håll. Förutom de och några fåglar såg vi mest träd, stubbar och stenar. Som inte var nåt annat än stubbar och stenar. Det var visserligen ganska vackert men på ett vilddjursreservat kanske vi hade lite andra förväntningar. Ett litet dipp den dan kan man säga. 

Sen såg vi ett gäng kyrkor där uppe också. En var speciellt vacker, den låg precis mitt bland teplantagen. 

Sen, sen mina vänner, fick jag uppfylla ett syfte med resan. Jag red lite på en elefant. Det avr lite fånigt och en stund kännde vi oss väldigt vita och dessutom lite som att vara på kolmården, men om man ignorerade den instinktiva känslan så var det ungefär vad det låter som. jag red på en elefant i indien. Till och med per och tomas erkännde efter en stund högt upp på bestens rygg att "det här var ju ganska trevligt". Elefantskötarna tog en massa fåniga bilder med min kamera så här kommer nåt för ert stora nöje....




Visst var det en fin bild? lagom generade av situationen och samtidigt roade. De var ganska roliga på ettannat sätt de där skötarna, de visade på alla sorters frukater och träd vi gick förbi. Så vi fick se hur peppar växer, hur kardemumma, djackfrukt, kaffe, te osv plantorna ser ut. Hälften ahde vi sett förut, men kardemumman var spännande tyckte jag. Och chilifrukterna jag fick på en liten kvist bekräftade att små chilifrukter är väldigt starka...(den sorten är itne så stark när den vuxit till isg lite..)




Vi var en stund på ett , ja typ ett naturreservat. Skyltarna på ställen sa att det här var indiens enda ekologiska turistmål. Det var vackert. Man såg långt över kullarna och i horisonten låg det lite dimma och regn över bergen. Där kunde man andas djupt.



Kvällsutsikten. En liten plats i minnet... 

Nu ska jag försöka gå och packa min väska och fixa lite på rummet innan lunchen. Sen bär det av till tåget vid 3tiden, bengalore imon och det ska bli roligt. Vi bjöd med oss de vännerna vi skaffat oss där och lärt känna lite extra att gå ut och äta med oss imon kväll, sista kvällen i indien. Så det ser jag fram emot. Sen tidigt på söndag morgon (typ 4-5 ) åker vi till flygplatsen. Få se om jag hittar internet igen innan vi är i sverige söndag kväll svensk tid. 

Det känns bra på ett sätt att lämna indien. Vi har gjort det vi ska och har arbete framför oss. Jag vet vad jag ska göra. Det är en bra känsla. Plus att det ska bli skönt att kunna klä mig i normala kläder och gå utomhus utan att folk stirrar. Och att få träffa folk igen. Det ska bli gott att komma hem, så känns det. Sen kommer jag sakna endel här. Jag tycker om att prata engelska tex. Jag har läst så mkt på engelska att jag halva hösten har tänkt på engelska, så det är väldigt naturligt och nästan lättare att säga vad jag menar.. Jag kommer sakna endel folk här, maten när den är som bäst och alla vackra vyer. Indien är ett väldigt vackert land. (tror jag använder det ordet för mycket... borde kanske variera vakabulären lite...) Och det luktar ofta ganska gott. 

lagom ambivalent som vanligt.
Vi hörs snart.

tisdag 3 mars 2009

en sak till - simon - när kommer du till usala? 

och vilken bok kommer motilonkommentaren ifrån?

och filmen jag sa att jag skulle se klart igår - det gick inte. Det funkade fram till typ sista tio minutrarna. Sen sket det sig. Får hyra den eller ntå när jag kommer hem. På söndag. Det är lite märkligt. Har vart borta så länge nu. Men det ska bli gott att träffa folk igen. Inte så att jag tröttnat på de jag reser med, faktiskt mycket mindre friktion än jag vad jag till och med väntat och jag väntade mig inte mycket, men ändå. Jag har umgåtts med i princip bara män i 6 veckor nu. är i behov av en tjejkväll och en ordentlig filmkväll i närmsta vecka eller så. (Går det att ordna tror ni? ) och naturligtvis en bildvisning! Tror ni jag kan låta bli att visa mina bilder? 
Hör av er vid intresse av något ovan... 
idag har vi varit vid/i backwaters. Det är ett par stora stora sjöar och typ 40 floder som ligger i princip utmed indiens västkust nästan så långt söderut man kan komma. Vi trodde vi skulle åka i en liten putput bt av nåt slag, typ en padda av indisk sort, men icke. Vi är ju vita och ska behandlas därefter... inte riktigt så men vi kände oss vita. Det fanns två luftkonditionerade sovrum, västerntoaletter teve och dvd och en hel massa annat på den väldigt stora båten eller nästan lilla färgan vi hade hyrt. Eller fader joseph hade hyrt sk ajag säga. Det avr i varje fall trevligt. Vi har faktiskt fått lite färg idag för första gången på hela resan nästan. Tomas är röd på knäna, per på näsan och öronen och jag på axlarna. Det går över till imon. 

Det var otroligt vackert där. Vi åkte långsamt och jag lyckades ta en assa fina bilder på indier i kanoter som fiskar och endel fåglar och horisonter och perspektivbilder på vatten och palemr och ja det vr väldigt vackert. Och varmt, men det fläktade lite så det var helt okej ändå. 

Efter ungefär 2 timmar stannade vi till och jag per och tomas plus en indier vi itne kände elelr kunde prata med klättrade in i en kanot och paddlade in på en liten å (typ). en kanal var dte väl snarare. Det var otroligt vackert. SMå hus utmed sidorna och risfält och palmer som hängde över vattnet som var jättevarmt och grönt och solen sken mellan mangoträden och jag fullständigt njöt av att få göra något så fysiskt som att paddla - vi har mest promenerat som träning här. Det avr en fantastisk halvtimme. Vi såg til och med små indiska kvnnor på the puddyfields med paraplyhattar - jag trodde det var en myt. Fint var det i varje fall. 

bilder komer.

sen åkte vi på vägen hem och hälsade på på ett katolskt prästseminarium. Träffade två studenter som visdae oss runt De var snälla. 
nu ska jag dricka vatten. Har svettats mkt och druckit lite idag. 

måndag 2 mars 2009

Per, tomas, Den muslimske föreläsaren, hans kompis, stefan och fader joseph mellan husen på centret där vi bor... 
på en vattenflaska... Visste ni att madonna inte dricker nåt annat vatten "holy water" - ett företagsmärke som tappas nån stans i usa och innan det skickas iväg från fabriken finns det präster där som välsignar det...
idag har vi haft en akademisk expirience som fader joseph kallar det. Det vill säga att vi fick träffa en lärd karl i förmddags som svarade på frågor och förklarade hur kristendomen växt och delat på sig i indien. Det avr intressant och förklarade endel märkligheter jag undrat över. Det är ganska rörigt så jag ska inte försöka förklara det men det rör sig om katoliker och ortodoxa grupper som liksom vandrat och brutit sig ut och skapat nytt. Det märkligaste var att när jag frågade varför de gjorde det  så var itne svaret nånstans att det handlade om teologi eller dogmatik elelr så, utan om hierarki, makt och styrande. Bara. Det låter märkligt i öronen på en lutheran jag vet, men så är det tydligen. 

Sen efter lunch så fick vi träffa en muslimsk lekmanapredikant tro rjag han var. Han var trevlig i vicket fall, och väldigt liberal i sin teologi. Citerade bibel en massa gånger och började allt med att förklara för oss att alla muslimer inte är elaka och vill ont i väst. Undra vad han har för bild av västerlännignar om det är vad han öppnar ett samtal om islam med.. Men samma sak där, jag fick lite inblick i islam så det var väl trevligt. 

Sen har jag läst en artikel som fader joseph har skrivit. Den handlade om inculturation - översatt till becka-språk innebär det att göra jesus till motilon. Förstår ni den referensen får ni en guldstjärna eller ett poäng. välj själv. 

Nu ska jag titta färdigt på en film med dicaprio jag köpte billigt på gatan. tror den är ny. Han är underättelsetjänsteman i mellanöstern nåstans och har en massa farliga saker och politik för sig. Ska inte uttala mig om ifall den är bra förens jag sett slutet dock. 

Imon ska vi till backwaters. Det ska bli grymt kul. Åka båt och allt....

söndag 1 mars 2009

Pre och tomas äter sig ...mätta.. vid dagens fika bord... indiska sötsaker på tallrikarna...
Det här är ett kakaoträd. Frukterna ni ser är kakaoträdets frukt således. Det luktade inte choklad till min stor abesvikelse... 
Det märkliga men vackra kapellet hos benedictinermunkarna idag... 
Sw generade flickorna som bodde hos fader josephs systerdotter. Indier tycker nästan lika mycket om gruppbilder som jag gör...

ännu en dag

en varm sådan llider mot sitt slut. Idag är ju söndag så imorse avr vi på gtj i kapellet som fader joseph ledde. På malayam. Man skulle stå upp ganska mycket. Det avr avrmt och jag msåte erkänna att jag itne var närvarande mer än fysiskt och knappt det. Kämpade med ögonlockenmest hela tiden och avr enbart glad när det hela var över. Malayam låter förvånandsvärt sövande när det sjungs i liturgiken... Sen var det lite vila, då jag läste lite under min takfläkt på rummet, lunch vid ett och sen en tur... Vi åkte hem till fader josephs syster och skulle hälsa på dem. När man hälsar på folk i indien får man en massa mat. Sötsaker. De hade ett helt bord. Så vi fick sitta på varsin stol runt bordet medans två tre kvinnor passade upp tillsammans med sina män. Det är alltid lite mräkligt att bli iakttagen när man äter, och de var noga med att bjuda mycket och ofta på allt. Som resultat är jag lite allergisk, men de blev så glada att det var värt det. Sen fick vi hälsa på de flickorna som bodde där. Flickor som vill gå på den bra skolan i närheten och inte vill eller har råd att bo på hostels. De gick alla i 12 standard som det heter här och det är sista året innan man kan gå vidare till college. De var 9 stycken och de var väldigt trevliga. Lite generade kanske men trevliga. Särskilt röda blev de när per och tomas försökte prata med dem... fnittriga. det var väldigt roligt att iakkata. Sen tog vi bilen coh for till ett benedictinerkloster inte så långt därifrån. De flesta var upptagna för de skulel få celebert besäök ikväll av nån inspektor från tyskland, men vi fick gå omkring lite och bland annat titta på deras kapell. Det avr en upplevelse i sig för arkitekturen avr en enorm blandning. Allt mellan romerska pelare till grkeiska avrianten av det samma till kupoler ala eastern stile till ett klocktorn av gotisk karaktär. En salig blandning som avr facsinerande, speciellt eftersom det var så vackert ihop. NÄstan allt var fyllt av symboler också. som att några av pelarna som itne var av indien stil als, hade lotusblommor längst ned, eller i ett annat rum stod de fyra pelare för de fyrla evangelierna osv. Det avr vackert och man kände att människor använde rummen för andakt. Det är inte alltid det känns i kyrkor, men här gjorde det det. Man började nästan spontant meditera när an kom in. Nästan. 
Sen fanns det en ikon också. den första tror jag vi sett i indien över huvud taget i en kyrka. Den hade tagits dit fårn europa för 80 år sen av en munk och föreställde förklaringsbergsscenen. Vackert. 

Utanför var det skog eelr vad manska kalla denindiska varianten av vild växande saker. Palemr och gummirträd och sen odlade munkarna lite allt möjligt. Vi tittade på kakaoträd, kaffebuskar(eller träd, det såg ut som ett träd men visst heter det kaffebuske?jaja) chilipeppar växten och mycket mer. 

Sen åkte vi snabbt tilbaka till centret där vi bor och efter en stunds förväntansfull väntan fick vi se 2 stycken små flickor - 8 och 13 år gamla, dansa tre stycken indiska danser för oss i keralas dansdräkter och allt. De var otroligt duktiga. Man blev nästan hypnotiserad av deras poser och bjällrorna de hade på fötterna... Ska försöka ladda up en liten film av en av danserna... 

Lite paroti och grön curry sås till kvällsmat och dör har ni hela min dag. 
Imorgon ska vi få besök av en professor som ska prata om kyrkans historia  och framväxt i indien och specifikt kerala och mer specifik tror jag blir tomas traditionen. Vi kan grunderna redan, men nån sammanhängande historia har jag inte fått på några månader så det blir nog nyttigt. Dessutom kan vi nog få ställa lite frågor.. Plus att den där muslimen som skulel kommit men aldrig dök upp ska komma hit i mon eftermiddag. 

Jag måste säga att fader joseph har väldigt mycket energi för att vara så gammal som han är. Han driver i princip hela centret här själv, eller som enväldig härskare iaf. Själv är jag trött av värmen fortfarande. Jag tror pojkarna börjar vänja sig men jag tycker och kommer alltid tycka det är otrevligt att gå omkring kladdig av svett hela dagarna trots att man inte ens anstränger sig...  

Ser fram emot att få sträcka ut mig på sängen om en stund.. Vi har det mycket bra och allt är så intressnt och trevligt att vi gör saker hela tiden och när vi inte gör det har vi itnressanta diskussioner. Som på förmiddagen idag pratade vi om kallelsen och prästerskapet och andens gåvor lite grann och mycket mer. Vi känner varann väl nog för sånt nu. tror jag. Jag uppskattar det iaf. 
Det enda är att jag inte har tid att smälta upplevelserna fårn dag till dag och nu känns det som att de byggts upp endel inom mig. Så kvällarna har jag använt till att se på film eller nåt på datorn, utan att titta och istället tänkt igenom vad jag känner och tänker om sakerna vi ser. Det är en mycket skön och avslappnad stund i jämförelse till hur dagarna ser ut här. 

dagen lider mot sitt lsut och jagnynnar på anastasias disneys variantens ledmotiv once upon in december tro jag den heter. Vacker tretaktare...