Han gjorde filmer såsom Ensam hemma, the breakfustclub, pretty in pink. Han dog 59 år gamal av en hjärtinfarkt. Alltså i natt. En man bakom flera succeer och travliga stunder i tevesoffan.
fredag 7 augusti 2009
torsdag 6 augusti 2009
Stolt elfsborgare!
Ett stort grattis till Elfsborg! Jag såg ej matchen men efter att ha läst igenom ett par match referat och "minut för minut" beskrivningar, och ett gäng artiklar som redan författats kan jag konstatera att jag kan vara stolt över vad pojkarna åstadkommit ikväll. Känns fint. Mycket verkar ha stämt ikväll. (Hänvisar till BT för mer info..)
Känner på mig att jag kommer va på bra humör imon...
blåbär på engelska
Igår kväll såg jag en härlig film. Jag har velat se den länge men missade den när den gick på bio och inte direkt prioriterat att hyra film sista tiden... Men igår alltså, såg jag My Blueberry nights.
Huvudpersonerna är Norah Jones, hon artisten som gör sköna skivor, och Jude Law (The Holliday, Cold mountain, Alfie, the Aviator, ), han som pratar brittiska och ser ut som en blandning mellan snygg, drömprinsen och svärmorsdrömmen. Hon kommer in på hans skabbiga café i NY och har ett brustet hjärta. De spenderar lite tid tillsammans innan hon ger sig av på en resa under vilken hon skickar lätt kryptiska men hjärtliga vykort till honom om de hon träffar och vad hon tänker om det hon är med om...
Det speciella med filmer som den här är inte bara att den är snyggt och lite ovanligt filmad - ofta genom glasrutor med neonskyltar som täcker halva skärmen (väldigt smakfullt och konstnärsaktigt) utan mest att handlingen är rätt liten. De vill inte föra oss igenom en handling utan mer berätta en historia, en berättelse. Och de lyckas. Det är möten och levnadsöden som är viktiga, relationer och varför de blivit som det blivit. Det mesta illustreras med hjälp av nycklar som lämnats kvar eller hittats och varför dörrar i livet stängs eller hålls öppna. Både symboliskt och handbegripligt spelar dörrar och nycklar in i det som regissören Kar Wai Wong vill säga. ( Han är en erfaren kines inom filmbranshen men ganska ny när det gäller engelskspråkiga draman..). Även ett gäng grymma biroller gjordes av tex Natalie Portman (Darjeeling, Garden state, cold mountain, Padmé i star wars), Rachel Weizs (Constantine enemy at the gates) m.fl.
Sen är en annan fördel med att ha med musikartister i filmer är att musiken är rätt charmig - det känns som att allt, även det som inte är norah själv, speglar hennes stil. Som att det är hennes playlist vi får höra. Så gillar man hennes skivor känns det här bra. (Ett litet tillägg om musiken - lite häftiga klassiska inslag här och där förbättrar det hela).
Kanske 3,5 rattmuffar. Att det inte blir en fyra beror egentligen på att den var väldigt bra just i stunden, nära nog en 4,5a, men sen... Det har inte gått ett dygn och de vackra detaljerna och miljöerna och allt det andra som var fantastiskt, har jag redan glömt. En film kan inte vara skitbra och sen glömmas bort så snabbt, och fortfarande vara lika fantastisk... Så vill du ha grymt bra tidsfördriv i form av en charmig film - är den här perfekt. Man glömmer sin egen bubbla. Men räkna inte med ett varaktigt intryck...
onsdag 5 augusti 2009
jag
Jag hittade programmet photoboth och konstaterade att jag inte har lagt upp särdeles många bilder på mig själv i min blogg. Har hört att man ska göra det. Att folk vill se sånt. Så varsågoda. Taget med mycket omsorg, naturligtvis.
tips
En sjukt rolig hemsida för folk med fingerstaches. Jag har trott att det var ett skämt, att det inte fanns nån som faktiskt tatuerade den på riktigt. Men tydligen har haft fel. Mycket fel... Enjoy!
domkyrkan
Ännu en illustration från dagen. Jag vände mig om med mobilkameran i handen när jag lämnade jobbet. Därinne har jag varit större delen av dagen. Och jag vidhåller att det är en av sveriges vackraste arbetsplatser. Till och med de dammiga rummen fyllda med gamla papper och burkar och mappar och böcker och hyllor och lådor... Rum som man bara kommer in i om en vaktmästare är på gott humör och har lite tid över...
femte augusti
Dagen får illustreras med en bild.
Det är visserligen en gammal bild men ändå. Den ser normal ut på ytan och vid första anblicken men om din dator tillåter så förstora den och titta ungefär i mitten av himlen... Allt är inte vad man först tror att det är och ibland är det abnormaliteterna (finns det ett sånt ord?) som gör en dag eller en bild lite mer intressant... På gott och ont...
Och cudos till viktor vaktmästare som lånade ut en spännande bok om kyrkans restaurering på 60 talet till mig. Det gör att jag har nåt intressant att läsa närmsta veckan, och jobbet kanske inte blir så långtråkigt... Vilket är bra.