frustration

Jag vet inte varför, men ibland så bara går det inte. Jag kan inte stava till det enklaste ord och att läsa ur ett block och försöka få rätt ord ut ur fingrarna är stört omöjligt. Det slutar med att jag läser ett ord och sen tittar på dataskärmen och skriver det ganska långsamt. Sen nästa ord. Det är så sjukt frustrerande och så stressar man upp sig... Jag fixar nog inte mer plugg idag... Men jag han halvvägs, det är positivt. Jag får väl kosta ned på min dejt med emilie imorgon om jag ska hinna med att lämna in det här i tid... Eller sitta imorgon natt med det. Det kan funka. 

Ska försöka hinna till gymmet innan det stänger imon också. Det var över två veckor sen jag tränade nu. Jag vart ju lite upptagen där innan jul precis och då fick jag inte träna, och i Borås har jag inget gymkort längre. Borde köpa ett klippkort nånstans här så jag kan träna när jag är här egentligen. Äh, jag hade intorkat nu ändå. Inte över julen. Men det ska bli grymt skönt att återvända hem imorgon och leva lite mer normalt efter mina egna villkor igen. Några veckor iallafall. Så, imorgon blir det upp tidigt och packa och städa mig ur värdshusrummet jag sover i. SLäpa packningen till föräldrarnas lägenhet och sen packa om alltihop. Ska försöka få med mig så många julklappar som möjligt upp redan nu. Saker som en eltandborste och lite böcker är inte så svårt, men en matbredare och brödrost - chilivarianten från bosche-också den nästan vacker - de är lite större till volymen som man säger. Sen är det tåg i massa timmar, och när jag väl landar hemma i Uppsala är dte direkt till gymmet för intensiv upptakt för närmsta veckorna, och sen hem och städa lite innan Emilie kommer över. En full dag med andra ord. Nu är klockan strax halv åtta och jag behöver kvällsmat. Amen