inte sport

Råkat skriva om sport några gånger nu, ska försöka låta bli och skriva om film istället. Lite mer som det brukar. Jag brukar itne tycka om romantiska komedier. Inte i vanliga fall. De är oftast lite för gulliga och rosa för min smak. oftast målas kvinnorna upp som lätt hjälplösa och fåniga, och om de ska föreställa starka blir det ännu mesigare för de är alltid bara på ytan. Då är det ofta en birpodukt av filmens poäng att kvinnan slutar vara självständig eller starke eller nåt. Jag låter som en bitter ensamstående fmeinist - det är jag inte - men såna filmer gör mig irriterad. 

För att följa min röda tråd förbi knuten, jag såg en idag som jag faktiskt tyckte om. Nästan helt. Den är mer prickig än rosa. Bokstavlig talat. 

Den heter "because I said so" från 2007 med diane keaton (som jag inte alltid heller gillar men här var hon bra rent ut sagt) och Mandy Moore (i en fin röd prickig klänning i några scener. vill ha en sån.) i huvudrollerna. Även favoriten ifrån gilmore girls - det vaaar en bra serie - Lauren Graham hade ne roll. Den var visselrigen lite väl romatiskt gullig på sina ställen, och storyn är egentligen lite fånig, men sceneriet, miljöerna, färgerna, tårtorna, kläderna och de komplicerade men ändå chablonartade karaktärerna vägde upp det. Plus att endel dialoger är riktigt roliga på ett smart sätt. Rekomenderas att ses med sin mamma eller en tjejkväll - men drick rött, inte vitt, till. (Notting Hill, the holliday, love actully ska det vara vitt till. Den här är röd.) 

Och jag måste nämna soundtacket. The weepies är inte nya för mig, men här hade de en grym låt "world spins madly on". Eventuellt nästa skivinköp för mig.