Här har gästerna precis tagit taxin hem och jag försöker sitta still och låta bli att hosta medans pppa är ute med hunden och mamma stökar med disken i köket. Det har varit en bra kväll, trots energiskt hostande och ihärdiga smärtor i hals och huvud. Lite nervös för att flyga imon när jag nu är redigt förkyld. Det kommer antagligen bli lagom otrevligt. Men det går över det med Och allt kan hända, jag kanske är frisk när jag vaknar imon.
Nu slår klockorna långsammare, snart kommer sista slaget. Det ligger något sorgset över det sista slaget, något sorgesamt. Så brukar jag känna Men på påsken betyder det väl egentligen en ny början mer än något annat.
1 kommentarer:
Ja, han är sannerligen uppstånden.
Och må uppståndelsens kraft bryta igenom i våra liv också.
Skicka en kommentar