KU

Nu på kvällen satte jag mig p min lånade röda cykel med blått lås, och trampade iväg till KU. 

I vanliga fall är det en gasnka stor grupp på 30-40-50 stycken som träffas avrej torsdag, idag var det sommarlov och bara ett 15tal dök upp. De var stökiga, bullriga, o-organiserade och brötiga. Men hur goa som helst. Riktigt sköna människor som verkligen tyckte om att vara där de var och tyckte om varandra. JAg blev rejält glad bara av att titta på hur de bar sig åt emot varandra.

Vi lekte lite lekar, det vart tipspromenad, och sen fler lekar. Sen in och klia på myggbetten i väntan på andakt. 

En i det tekniska dåligt utförd andakt - en som knappt kunde gitarr kompade, såväl fader vår som bibeltexten stakades igenom och texten som lästes ur en bok var lite kort och hade inget med bibeltexten att göra. Men oj vilken andakt. Helt grymt vad Gud var där och alla bad från hjärtat och det var en mycket god känsla och gemenskap över alltihop. 

Jag fick bli påmind om flera saker. Dels att ungdomsgrupper är ett forum jag tycker om att vara i. Jag trivs där och vet hur och vad och när och ja, jag trivs med det. Det är verkligen något jag vill fortsätta jobba med. 

Sen blev jag påmind om att det inte är formen eller det organisatoriska eller något sånt som är viktigt. Det handlar om gemenskap och kärlek i kyrkan, på ett handbegripligt sätt. På ett konkret sätt. Det är så lätt att glömma att det är folket och Gud som är viktigt, inte det runtomkring. 

Sen blev jag påmind om att andakter har ett enda syfte - att sätta oss i kontakt med vår gud. 

(Plus att jag blev påmind om hur roligt det är att vinna tipspromenader, nedan ser ni vinsten...)