söndag 6 december 2009

flickan som lekte med elden


Folk sa att filmen skulle va dålig, särskilt om man hade läst boken. Det hade inte jag. Men recensionerna sa att 2a filmen skulle va bättre än första, för 2a boken passade bättre på film än första gjorde. Men för att förstå det måste man ju läsa boken. Och det hade jag inte gjort.


Så jag såg filmen. Och tyckte om den. Den var enkel, inte särdeles mångbottnad - förutom ett långdraget påtryck av skrönan "svenskar kvinnors promiskuösa leverne". Den var som en av alla andra svenska polisfilmer, och av dem finns det ju hundra tusen stycken. Men den här var bra. Snyggt filmad framför allt, bättre än den första. Så, ja, polisfilmer är väl kanske inte min grej, jag ahr tröttnat på wallander och beck och de andra, och hejar på bovarna istället.. Men som sagt, den här dög..


fast, som ni som läst min blogg ett tag vet - jag trivs sällan med filmer som är för nära min verklighet. Jag vill ha det verkligehetsfrämmande och fantasifullt. Och den här var ganska nära, jag kände igen mig på gatorna.. minus för det. Då blir storyn verklig, och det är den inte. Jag vill inte behöva anstränga mig för att distansiera mig.
Så en 2.5 rattmuffar kanske? Vilken annan polisfilm skulle fått en 1a på grund av tråk och fulhet. så rättvist med tanke på bragdskådespelarna och filmandet.

ps. jag vill bara tillägga, att roberto inte va lika dålig som folk sa. jag tror det var en roll. att han spela så som folk tror att han är, och i så fall lyckades han ju lysande!

0 kommentarer:

Skicka en kommentar