ignatiansk meditation

Idag har jag haft lektion i Ignatiansk fromhet. Eller hur man nu ska säga. Ignatius, han som grundade jesuitordern bland annat, hade ett sätt att meditera och be på som blivit till en utbredd metod världen över. Mycket tack vare Jesuitordern.

Han var riddare på 1500talet och fick sitt ben krossat av en kanonkula. När han så låg i sin säng och väntad på att benet skulle läka dagdrömde han en massa. han upptäckte attd e dagdrömmar som handlade om allt han ville göra för Guds ära, att leva ett from liv, bättre än helgonen, gav mersmak och en god känsla efteråt. Och så fortsatte det.

Så jag har mediterat idag. Över bibeltexter.

Kände mig oövad. Har inte gjort det på säkert två tre månader, hade nästan glömt hur lugnande det kan vara.

Efter lunch vart det liturgisk sång. Vi övade förböner och psaltarpsalmer och omkväden och sånt.

Så skoldagen innebar sång och meditation.

Sen vart det en stund i biblioteket innan jag tog mig hem.