27

Idag är det 27 februari, och tro det eller ej, men det regnar i indien. Alldeles nyss började det . Ganska fascinerande måste jag säga. Det är såklart kolsvart ute, totalt mörkt, så man ser inte regnet, men man känner det i luften, lukten och på ljkudet. Det slår mot nåt plåttak i närheten av mitt rum.

På tal om rum har jag ett nytt sen jag skrev sist. Vi har nu lämnat bengalore, med tåg en hel natt, vilket var förvånandsvärt bekvämt. Det kaniofs påverkats av att jag inte var för varm. Det fanns en brummande och luktande luftkonditionering i vår vagn, vilket vi betalat för, som gjorde att jag inte var överhettad. Så jag sov faktisk ganska gott. Några timmar sådär…

Å, innan jag berättar vidare måste jag säga att shoba – en indisk student, hjällpte mig att prova en sari på tisdan innan vi åkte från bengalore. Det avr roligt. Jag fick tillräkligt många komplimanger för att tycka att det avr mer roligt än pinsamt iaf. Så nu funderar vi på om inte en hemafton på j-lund skulle må bra av ett indien tema. Då skulel vi slipopa den vedervärdigt allergiframkallande pepparsåsen nästan alla har tröttnat på, och dessutom skulle jag och pojkarna få användning av våra fina kläder. Min sari och deras dotis. (per har för övrigt varit lite innovativ på det området, i och med att han lämnade sin doti i bengalore… tomas mummlade nåt om ett lakan…hm…)

Iaf, vi kom fram till kotayam i kerala och klev av det svala tåget in i en sval bil. Fader Joseph tar hand om oss. Han är 77 tror jag år gammal och hör rätt kasst och ser lite halv bra men vet sjukt mycket. Han har ett par masters kurser och doktors nån ting och till och med en heders teologie doktorsgrad på usala universitet för er som blir imponerade av sådant. Den enda nulevande indiern som har en sån. Han är gasnka trevlig också. Han tar god hand om vår aönskemål. Kanske lite mer plugg än vad jag önskat. Jag hade hoppats på lite lkugnare tempo här, med tanek på att vi är mitt ute i ingentstans, men icke. Fader Joseph har program hela dagarna. Redan första dan avr vi och tittade på några tempel och en gigantisk moske. Vi kom viserligen itne in i dem, de var sätngda, byuggnation eller böner på gång i dem alla, men vi åkte runt och såg utsidor och han förklarade en hel del.
Idag ahr vi varit på ett ortodoxt centrum av nåt slag, en stor stor kyrka och fick dricka te med prästerna där. Det avr trevligt. De förklarade lite om vad ortodoxa kyurkan där stod nåstans i all den samfundsröran som finns här. Det är mar toma och ortodoxa och katoliker av alla de slag. T.ex. finns det en syrisk ortodox kyrka och en ortodox syrisk och den ena står under antiocia och den andra under påven i rom. Lagom förvirrande. Men kyrkan var vacker, folket var vackra med sina små paraplyer med tofsar och fina kkläder och trots värmen tändes det ljus framför korset. Liturgiken, speciellt sången, är väldigt vacker den med. Plus att det fanns nog det sötrsta trädet jag sett i mitt liv på gårdsplanen. Tufft.
Sen var vi vidare till ett annat center. Eller ett slags kloser där grundaren är på väg att bli till helgon. Det är ngåra stadier man måste gå igenom först, och han är på god väg kan man säga. Det var museum och en skola och en hel massa annat där vi tittade på vilekt var mycket intressant. Det tuffaste var nsätan i på ett sätlle hade det hängt uppp hur mågna tavlor som hest, hundratals, med brev ochkort fårn folks om berättade omhur böner till eller kanske via dne här mannen hade hjälpt eller helat dem. Våran fader joseph hade varit lärare för rekotorn där en gång så vi fick en hel del uppmärksamhet som kom dit med honom. Bland annat fick vi ett helt bord fullt med mräkligt indiskt snacks och kaffe. De är grymma på chilinötter i det här landet.
Sen var vi ”hem” til lunch – runt tre tiden – och sen avr det ut igen. Den här gången till st alphonsas grav. Hon rä det enda helgonet fårn indien som är kanoniserad utav påven irom. Alltså etts tort pilgrimsmål för katoliker i indien. Och det avr stort och gasnka mycket folk. Vi tittade på hennes lilla vita gravsten med blommor på, vi såg rummet hon låg och var sjuk och dog i och kyrkan hon och hennes föräldrar gick till. Sen har vi haft ett par intressanta filosoferingar om lidande och hanteringen och hur det förbättarar eller inte en människa. Pushar alla lidanden alltid en människa, vem hon än må vara, till att bli bättre? Att lära av sina erfarenheter? Leder alla lidanden til ngåot bättre? Fader Joseph har antytt något i den stilen lite idag, och det stämmer ju och man ser på helgonens historier som sanna och som förebilder. Jag menar, många av dem sökte lidandet för att det gjorde dem starkare eller mer gudsfruktiga eller för att deras eget lidande gjorde mindreont i guds och deras ögon än allternativet. Men jag håller itne med. Jag tror att en del lidanden bara är lidanden och att man itne alltid kan bli helt hel igen. Bli fri fån lidandet kan man, men endel förändrignar som lidanden gör i människr är oåterkalleliga, och itne till det bättre. Nog omdjupa filosoferingar.

I morgon ska vi få indisk massage. Jag vet itne riktigt vad jag väntar mig, mend et ska bli spännadne att se om de kan läsa en knut elelr två i nacken på mig. Sen ska vi läsa lite artiklar fader joseph skrivit, och skriva lite till utc nyhetsbrev – en artikel var. Och sen klockan fem komemr det hit en muslimsk man och skall berätta för oss vad islam är för något. En imam tro jag det avr till och med. Det ska bli intressant.

Jag bir för övrigt i ett litet rum, som en cell på ett klosetr nästan. Härfinns en takfläkt som vispar runt den stekande värmen och en säng med plastlakan. EN märklig sak att han lakan av plast när det är så varmt. Men det kasnke är för att de ärlättare atttvätta. Vad vet jag… Vi får god mat. Kajsa hade mailat om mina allergier lite grann, så jag ahr typ kunnat äta allt hitintills. Det end aosm itne helt funakt var tårtan fader joseph betsällt till min födelsedag. Men det avr så fint gjort att det itne gjorde nåt att den kliade. Jag fick också en fin bucket blommor som jag ahr brevid mig på rummet nu… Plus att de sjöng för mig. SÅ jag fick fira lite på min riktiga 25 års dag också… tack til er som hörde av er! Det avr uppskattat!

Nu hör jag genom väggen att tomas pratat klart i telefonen så jagska försöka skicka iväg det här…