Mysore och en lördag i Bangalore

Mysore, den lilla byn eller stan vi var i häromdagen - torsdags - var trevlig. Den känndes ungefär som bangalore om jag ska va ärlig. Husen ser lilkadana ut, folet ser lika dana ut och de sålde ungefär samma saker... Vi åkte alltså sjukt tidigt på morgonen med tåg i tre fyra timmar. Dte avr något av en upplevelse. Det fanns inga getter och höns däremot så fanns det massa försäljare som ropade coffe coffe coffe vid vartenda stop tåget gjorde. Och det var et par stycken stop. Det fanns också några sorts riskakor som va rstekta med en massa lök i, de smakade ungefär som den där stekta rotade löken man kan köpa i plastburk på ica, fast det avr i kakform. Helt okej. Så kom vi fram och hittade en rikshaw som körde oss genom stan till palatset. Ett av maharajans palats finns närmligen där och jag tror dte avr tomas som hittade det i lonleyplanet boken. Dte avr ett magnifikt palats. Stora hallar med guld pelare och ens pännand eblandning av arkitektur. Indiskt inhemskt, gotiska inslag och lite annat. Mycket var importerat. Tex målade glasfönster från ...ja...belgien eller nåt sånt. Kakel från paris och möbler från venedig osv. Vi gick en liten guidad tur med en indier och fick veta en hel del om sätllet. Vackert soms agt. Men eftersom dte är i indien är det naturligtvis dammigt negånget, slitet och ganska smutsigt överallt. Synd tycker jag. Stället hade vart tusen gånger foinare och man bara kunnat rusta upp det lite... Vi fick dock inte se maharajans nuera privata del av palatset, där kanske dte är liote finare...vem vet... vi skymtade dock hans elefanter...
Sen tog vi oss in mto stan och marknaden-. Det var en typisk indisk marknad med kryddor, tyger, frukt, blommor, färgpulver oisv. Det roliga var att vi råkade börja prtata emedd en kille som sålde rökelse och jag råkade fårga om hanitne kunde visa oss hur man gjorde. Så vi fick följa med upp bakom hans disk och så visade han oss hur man gjorde. Man blandar ett pulvver av tex sandelträ elelr lavendel eller vad man nu vill ha, med pulveriserat gummiträ och lite vatten. Det blir till en lera som man sen rullar tullt runt en bambupinne och så vips har man en rökelsepinne. ´Vi satt där i över en timme och pratade, han hade kunder fårn hela världen och fått typ alla att skriva i böcker han hade där bakom disken - små hälsningar, vad de köpt och så vidare. Två hela böcker från sverige med kunder osm rekomenderade honom. Vi gjorde det samma. Det blev lite souvenirer och jag fick några extra rökelsepinnar av lavendel...
Vi hade trott att vis kulel hitta massa trägrejer ochså på marknaden. Det gjorde vi inte. Det fanns likadana butiker med lite lägre priser visserligen, somi bengalire. Tomas hittade en lite sak iaf, så dte blev nog bra även om det itne var vad han väntat sig...
TÅget hem var trångt och tog över fyra timmar. Pojkarna satt mitt emot och läste böcker, jag satt och tittade ut hela vägen genom fönstert och njöt av farten och brisen och solnedgången och hade god musik i öronen. Gavid McGraw, Doris, fransyuskan jag itne kan stava till och framåt slutet sofie zellmani. Det var en bra dagoch en trevlig stund.

Folk här är vaäldigt trevliga över huvud taget. De är hjälpsamma och pratar gärna. Ofta komemr nån fram och vill bara hälsa och fårga vart man komemr ifårn, vi svarar oftast mnorra europa för ofta ser folk lite fårganmde ut vid sweden... Sen säger de "and your good name madam?" Jag ahr lite svå¨rt för madam måste jag erkänna. Det känns som att jag stämplas som medelålders... Men jaja, det är väl ett tecken på respekt elelr nåt så det är väl okej andtar jag...

Igår var jag hos min sömmerska. Det var en mycket god stund. En kopp riktigt (alltså utan mängder avsocker och kryddor) te i ett svalt och vackert rum med musik som förhöjde läsupplevelsen av boken jag hade med mig, medans jag väntade. Och sen provade jag min siden kjol och faktiskt blevd et skitbra. Jag hoppas jag får många tillfällen att använda den. Per sa till mgi efetr¨t att jag msåte sluta bli fövånad när jag insitktivt better mig tjejigt. Jag är ju tjej. Han har nog lite rätt i det. Jag hade alltså lite svårt att släppa att jag det blev så rba, och han och tomas var alltså tvugna att lyssna på det ett tag natar jag... Jaja..det kand e gott ha.

Stefan är bortrest nu för övrigt. han är med en av eleverna på skolan hem till hans föräldrars by, så nu i helgen rä dte bara jag och tomas och per här.

I fredags var jag och per också hos syster amala sopm jag berättade om. Hon är en mytcket trevlig, pratsam och varm människa. Hennes sätt att svara på frågorna jag sätllde var väldigt genomtänkt och ärligt. Vi han ungefär halvvägs igeno vråa rubriker i intervjuandet, så vi ska tilbaka till henens liölla lägenhet på tisdag förmiddag igen. Det ska bli trevligtr. Hon bjuder på en massa saker också. Mörkliga safter och lemonader av lime och små kakor och godis hon får va folk som hälsar på och hennes grannar.
omtänksam tror jag är ett rba ord för henne. Dte märks på nåt sätt att hon tycker om människor och att hon tycker om sig själv och att honhar mediterat i hela sitt liv. Völdigt mycket. Plus att hon är till viss del akademiker. Ja ni hör, jag är lätt impotnerad, för attsäga det milt. Jag tänker forts'tta vara dte till intervjuandet är klart, då ska jag distansiera lite och se på lite mer avstånd på henens berättelse. Men jag tror intervjuerna blir lite bättre om hon ser att man reagerar på vad hon säger, och att hon ser att man faktisk tycker om henne med...

Sen har dte blirvit klart att vi får det väldigt trevligt i kerala. Vi har vart i kontakt med fader joseph som vi ska bo hos där. Han ska ta med oss på til back water parks och wild life stället med elefanter och tigrar i. Så det är mjligt att både jag och per får våra lönskningar uppfyullda (jag vill irda elefant ochper vill se tigrar). Vi ska spendera tre dar med att träffa hinduer muslimer och olika "sorters" kristna, vi ska få se på tempel och eventuellt resa upp i bergen däre och titta på teplantagen. Plus en dag elelr två på stranden. Det känsn som ett helt okej sätt att sluta tiden i indien med. Vi har alltså två veckor kvar i bengalore typ, lite mnindre, 25 åker vi med nattåg til kerala och sen är vi där till den 6. Då åker vi nattåg hit igen, stannar här i typ strax under ett dygn innan flyget går till sverige den 8 mars.

Det börjar kännas att vi avrit här ett tag nu. vi hittar lite i stan, går inte på de största nitar vad det gäller resor och pengar och mat och sånt längre. Vi bröjar förstå hur man komunicerar. Det vi ännu inte har lärt oss är hur man går över gatorna. Jag bev touchad av en moped idag igen. Två dar i rad nu. Jag håller andan och försöker gå bakom pojkarna gentemot trafiken nr vi g¨år över... det finns inga övergpångställen som folk bryr sig om här så det är alltid att gå ut rakt i gatan och hoppas att trafiken bryr sig... livsfarligt...

Idag ahr vi varit i den botaniska trädgården också. Det avr ett otroligt vackert ställe. Det finaste var rosenträdgården,l som man viserligen itne fick gå in i, men ändå och solnedgången över den lilla konstgjorda sjön. Tänk er palemr och hängande träd som är jättestora, himlen blir lila och rosa och blå och allt r lite disigt på gurnd av alla avgaser... Solen blir stor och orange så man kan se rakt på den och det spåeglar sig i vattnet. det såg ut som att allt var målat i pastellfärger. Svarta fåglar emot himlen. Det avr vackert.

Vi var också i ett bull tempel. Eller vsnarare big bull templet som det hette. En stor svart tjur av granit täckt med oljor som var 500 år gammal. Om templet de byggt runt var gammalt med vet jag itne. Det avr en pratsam präst därinne som ville få oss att ge puja - alltså offta. Och per var itne snabb nog att neka så han fick både blommor i handen och en röd färgklick ipannan. Pe har alltså konverterat til hinduismen idag och tilber numera shivas riddjur. Hm. Skämt åsidor, det är intressant och lite skrämmade att gå i de där templen. Från själva bilderna och statyrerna får jag ige märkliga vibbar alls. Men av folket osm kommer in och av prästerna osm tjänstgör där... det är en kostig upplevelse att se vuxna karlar oich hela fmailjer måla färger och lägag blommor och olja framför timma statyer, snurra några varv korsa armarna och ta tag i sina öron och buga ett apr gåner - en av alla de ritualer vi ser fårn och till. Kansta kokosnäter framför bilderna är också mrkligt. Och prästernasom inte verkar bry sigom vem elelr vad som offrar... Då blir jag lite upprörd och extremt obekväm. Särskillt när de vill att jags ka göra dte. DÅ kan det vrida sig på rikgit i magen rent fysiskt. Viulket alltid förvånar mig lite.
Mest av allt känenr jag en slagt obeskrivbar sorg elelr sorgsenhet att de är så fel ute. Ser de inte att bilderna är tomma? Så barnsligt formulerat blir tankarna i de situationerna. Likadant känns det nrä man ser alla muslimerna här göra sig iordning för fredagsbönen. Per och timas ska förövrigt försöka ta sig till idtka mosk nu på fredag. Får sse om de vågar och lyckas...

Det finsn för övrigt butiker här som säljer burkas. Gsnak många. Härom dan avr det en försäljare i en som ropade efter mgi och tyuckte jhag skulelkunna behöva en. Lite små kul. Det finns till och emd ett burka mode.. märkliga de hrä indierna.

Sen hittade vi ett nytt hak också. efter att jag fick dålig kycklig på temptaations i veckan, en läskig upplevelse att inse att man ätit olagad kyckling i indien, är jag lite skeptisk. Nu har vi hittat empire. De har god och billig indisk mat. Mycket troligt att vi hamnar där fler än de två gånger vi vart där hittintills.

Jag och per hittade också ett litet försäljningsbord med hel lagliga (just det) filmer för nästan ingenting. Det är vad jags ka göra ikväll. Se om de fungerar att titta på i min fina dator..

Imrogon ska vi till en happy klappy gudtjänst. Alltså indisk karismatik, pentakostal kyrka av nåt slag. Om vi lyckas hitta nån. En av eeverna på skolan hrä lovade att höra sig för på student hemmet och sen knacka påhos pojkarna och meddelna var och när det var en sån gtj. Vi har hört att det ska va en upplevelse. Resten av dan komer bestå av transkribering och sen en gtj till på kvällen - en lugnare och mer "normal" som tomas sa förut idag. Får se vad et innebär...
Måndag är också helt dedikerad åt transkribering. Eventuellt en liten tur till russelmarket för lite tyger...men jag får se.. Jag väcker fortfarande så mycket uppmräksamhet på såna ställen attd et ärlite otäckt att gå själv. Jag bli lite omringad ibland av karlar och tiggare och inget av edet är särkillt trevligt.
Även om jag måste erkänna mit min vilja attd etär smickrande. Bara idag har jag fått x antal visslingar, hejrop, blinkningar och till och med två slängkyssar från förbipasserande indier.. Det är lskigt på en nivå, men sen också lite självförtoendehöjande. Jag vill inte reagera så, men det är fint att bli uppskattad... ambivalent som vanligt. IU vilket falls ka jag nog undvika små marknade med mycket folk om jag itne har pojkarna med mig. Då låter iaf folk mig vara lite mer ifred. Peroch toimas ser no grätt respektingivande ut i indiernas ögon.- STora blonda vita män med skägg... Vem skulle itne känan respekt?

Nu ska jag tvä'tta av mig dagens damm och smuts och slappa lite på mtit rum. Smälta eftermiddagens intryck lite. Det behövs.
Tack för alla förböner och tanakr! Det är varmt uppskattat!