Stefan hjälpte oss (tack stefan!) och hittade idag systrarna i bangalores hemsida med kontaktuppgifter och adress och annat. Detta underlättar betydligt! Så fort jag får tag på per ska vi skriva ihop ett litet mail och skicka iväg och fråga om de kan tänkas vilja ställa upp på en intervju. Deras kloster ligger tydligen bara några kilometer från där vi ska bo - gångavstånd! Mycket goda nyheter. Förhoppningsvis är de tillmötesgående och vill hjälpa oss berätta deras berättelse - eller en eller två av dem iallafall. Det är allt vi behöver. Och jag måste erkänna att jag kanske hoppas på att få se hur de har det i klostret också. De skrev endel på sin hemsida om saker de har för sig förutom dagliga böner och det man förväntar sig av ett kloster liv. Men tänker man på att de bro i en gigantisk stad är det kanske inte så märkligt egentligen. De har ett hostel och nån slags hjälpcentrum. Kanske kan vi få hjälpa till en dag eller två... V får se vilka dörrar som öppnar sig! Så nu behövs det förböner för att de skall vara tillmötesgående. Och kolla sina mail ofta!
Jag känner mig nästan lite taggad just nu. Det ska bli roligt att resa även om det är aningens nervöst, i och med att jag inte riktigt har grepp om någonting. Det är inte jag som ordnat boende. Inte köpt biljetten. Har inget riktigt grepp om uppsatsen. Har inget grepp alls om min packning. Det blir ganska mycket osäkra faktorer om man räknar ihop dem. Det jag vet är att vi är en bra liten grupp som har trevligt tillsammans. Och en hel massa förhoppningar. Tex om att nunnorna vill prata och att jag ska få rida elefant osv. Efter idag tror jag att jag kommer klara det här och att det dessutom blir roligt och bra, trots osäkra faktorer och motgångar (och myror som jag hört husen bi ska sova bebos utav...ska köpa gift så fort jag kommer till indien...)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar