söndag 22 november 2009

sturekoret

nu ringer kockorna till dop. Familjen sprang stressade förbi med en sovande unge i famnen och dopklänningen ännu för sig själv för några minuter sen. Och då vet jag vad jag väntar på...

Där kom det , den försenade fastern... Anfådd, småspringandes i klackskorna och med en flygande kappa bakom sig. Det händer på vartannat dop känns det som, att nån släkting är sen.. Nackdelen är då akustiken härinne, det hörs när nån går i klackskor... Det mästa hörs rätt bra, jag sitter ofta och lyssnar på dopen ifrån vapenhuset. Jag kan inte höra vad de säger, men hur rösten låter på prästen och vad de sjunger och sånt...

Första psalmen är tryggare kan ingen vara, också det standard... Den andra kan variera lite, men i 90 procnt av fallen finns "tryggare" med...

Dopet är i sturekoret, ett av de mindre koren med eget altare och dopfunt långt fram till vänster i kyrkan. Det heter sture koret för det var det koret Erik XIV skänkte till familjen Sture efter att han haft ihjäl pappa svante och sönerna erik och nils. Hustrun protesterade mot dådet genom att lägga deras blodiga kläder i en kista och ställa den i porten på domkykan - folk skulle tänka ungefär "usch vilken dålig kung vi har" när de såg kistan, och på grund av kyrkoplikten såg alla den... Erik made amense genom att stå för en gigantisk och praktfull begravning, stora epitafiums (minnestavlor) som änger på väggarna i koret, och så själva koret då.

Nu står det ett häftigt tyskt altarskåp där från 1522, med berättelsen om Anna och Joachim...

0 kommentarer:

Skicka en kommentar