ännu en dag

en varm sådan llider mot sitt slut. Idag är ju söndag så imorse avr vi på gtj i kapellet som fader joseph ledde. På malayam. Man skulle stå upp ganska mycket. Det avr avrmt och jag msåte erkänna att jag itne var närvarande mer än fysiskt och knappt det. Kämpade med ögonlockenmest hela tiden och avr enbart glad när det hela var över. Malayam låter förvånandsvärt sövande när det sjungs i liturgiken... Sen var det lite vila, då jag läste lite under min takfläkt på rummet, lunch vid ett och sen en tur... Vi åkte hem till fader josephs syster och skulle hälsa på dem. När man hälsar på folk i indien får man en massa mat. Sötsaker. De hade ett helt bord. Så vi fick sitta på varsin stol runt bordet medans två tre kvinnor passade upp tillsammans med sina män. Det är alltid lite mräkligt att bli iakttagen när man äter, och de var noga med att bjuda mycket och ofta på allt. Som resultat är jag lite allergisk, men de blev så glada att det var värt det. Sen fick vi hälsa på de flickorna som bodde där. Flickor som vill gå på den bra skolan i närheten och inte vill eller har råd att bo på hostels. De gick alla i 12 standard som det heter här och det är sista året innan man kan gå vidare till college. De var 9 stycken och de var väldigt trevliga. Lite generade kanske men trevliga. Särskilt röda blev de när per och tomas försökte prata med dem... fnittriga. det var väldigt roligt att iakkata. Sen tog vi bilen coh for till ett benedictinerkloster inte så långt därifrån. De flesta var upptagna för de skulel få celebert besäök ikväll av nån inspektor från tyskland, men vi fick gå omkring lite och bland annat titta på deras kapell. Det avr en upplevelse i sig för arkitekturen avr en enorm blandning. Allt mellan romerska pelare till grkeiska avrianten av det samma till kupoler ala eastern stile till ett klocktorn av gotisk karaktär. En salig blandning som avr facsinerande, speciellt eftersom det var så vackert ihop. NÄstan allt var fyllt av symboler också. som att några av pelarna som itne var av indien stil als, hade lotusblommor längst ned, eller i ett annat rum stod de fyra pelare för de fyrla evangelierna osv. Det avr vackert och man kände att människor använde rummen för andakt. Det är inte alltid det känns i kyrkor, men här gjorde det det. Man började nästan spontant meditera när an kom in. Nästan. 

Sen fanns det en ikon också. den första tror jag vi sett i indien över huvud taget i en kyrka. Den hade tagits dit fårn europa för 80 år sen av en munk och föreställde förklaringsbergsscenen. Vackert. 

Utanför var det skog eelr vad manska kalla denindiska varianten av vild växande saker. Palemr och gummirträd och sen odlade munkarna lite allt möjligt. Vi tittade på kakaoträd, kaffebuskar(eller träd, det såg ut som ett träd men visst heter det kaffebuske?jaja) chilipeppar växten och mycket mer. 

Sen åkte vi snabbt tilbaka till centret där vi bor och efter en stunds förväntansfull väntan fick vi se 2 stycken små flickor - 8 och 13 år gamla, dansa tre stycken indiska danser för oss i keralas dansdräkter och allt. De var otroligt duktiga. Man blev nästan hypnotiserad av deras poser och bjällrorna de hade på fötterna... Ska försöka ladda up en liten film av en av danserna... 

Lite paroti och grön curry sås till kvällsmat och dör har ni hela min dag. 

Imorgon ska vi få besök av en professor som ska prata om kyrkans historia  och framväxt i indien och specifikt kerala och mer specifik tror jag blir tomas traditionen. Vi kan grunderna redan, men nån sammanhängande historia har jag inte fått på några månader så det blir nog nyttigt. Dessutom kan vi nog få ställa lite frågor.. Plus att den där muslimen som skulel kommit men aldrig dök upp ska komma hit i mon eftermiddag. 

Jag måste säga att fader joseph har väldigt mycket energi för att vara så gammal som han är. Han driver i princip hela centret här själv, eller som enväldig härskare iaf. Själv är jag trött av värmen fortfarande. Jag tror pojkarna börjar vänja sig men jag tycker och kommer alltid tycka det är otrevligt att gå omkring kladdig av svett hela dagarna trots att man inte ens anstränger sig...  

Ser fram emot att få sträcka ut mig på sängen om en stund.. Vi har det mycket bra och allt är så intressnt och trevligt att vi gör saker hela tiden och när vi inte gör det har vi itnressanta diskussioner. Som på förmiddagen idag pratade vi om kallelsen och prästerskapet och andens gåvor lite grann och mycket mer. Vi känner varann väl nog för sånt nu. tror jag. Jag uppskattar det iaf. 

Det enda är att jag inte har tid att smälta upplevelserna fårn dag till dag och nu känns det som att de byggts upp endel inom mig. Så kvällarna har jag använt till att se på film eller nåt på datorn, utan att titta och istället tänkt igenom vad jag känner och tänker om sakerna vi ser. Det är en mycket skön och avslappnad stund i jämförelse till hur dagarna ser ut här. 

dagen lider mot sitt lsut och jagnynnar på anastasias disneys variantens ledmotiv once upon in december tro jag den heter. Vacker tretaktare...