norrland

Står på en busstation någonstans i norra sverige (egentligen i luleå men det lät lit emer spännande att säga så) och väntar på min sista buss på ett tag. Igår åkte jag bil med norbergs. 80 mil. och fick vara med och se deras lägenhet. Den här stor för en tvpåa och med ett fint kök och nyalagda golv och ljusa väggar och de har en lite gräsplätt utanför desas inglasade balkong. Heter det föresten balkong om den är i markhöjd?

Resan gick bra, menman blir lite trött. Sov djupt och tungt i natt. Skulle itne förvåna mig om jag snarkade endel. Om en timme eller två mötes jag av min handledare i boden. Jag är itn nervös, men lite uppspelt nästan. Det ska bli spännande. Jag har en bra känsla i maggropen och den brukar visa rätt. Så det här blir bra. Det känner jag på mig.

Får se när jag kan uppdatera nästa gång. Vet iten direkt om elimförsmalingen har itnernet i sin gästlägenhet....

norrland

Idag åker jag till norrland. Jag bild-googlade det och tydligen är det hit jag ska. Inte helt fel. 

bilder från idag

Avgående rektor lars-göran höll tal och predikan i ett, utifrån jesaja om ledarskap.

Ida och linnea i fina kläder

En hel avgångsklass i fina kläder.

klubbinköp

Läste just att Barca - ett fotbollslag som det gått relativt bra för sista tiden, erbjudit 660 miljoner för zlatan. Dom har aldrig hört det där att det bästa inte går att köpa för pengar. Men för 660 miljoner kan man nog köpa det mesta. 

Det måste ändå vara en märklig känsla att blir "köpt" på det sättet som fotbollsspelare blir. Man är värd efter vad man presterar. Eller, om man ska va krass, är det väl prestationerna som sätter priset för det är kommande likartade prestationer klubbarna investerar i. Det jag funderar på är hur det känns. Om det går att skilja på person och prestation - av spelarna själva, eller om det känns som ett vanligt jobb. Att man helt enkelt gör det man kan och eventuellt har utbildat sig i, för att få betalt. 

Undra hur det känns att bli köpt? 

Skulle gissa bra (om det ger 660 miljoner), men antagligen lite obekvämt också... 

sommaravslutning

Sommaravslutning på johannelund. Det kändes som att jag gick på högstadiet igen. Regression. Sjöng i en liten ensemble (min klass, vi är bara 8 stycken), spelade flöjt, vi sjöng psalmer och tackade avgående lärare och rektor och det hölls tal, åts tårta och dracks kaffe och till råga på allt har jag klänning på mig. Sommaravslutning. 

Det är en känsla i maggropen på just sommaravslutningar. Även om jag inte direkt har ledigt är det en förväntan på sommarn. Funderar på om det enbart är rester från forna tiders sommaravslutningar då man faktiskt hade en oändlig ledigt tid framför sig av bad och sol och ledigt från allt vettigt och för min del hägrade espevik (farmors stuga). Det är ett vackert ställe där jag inte varit på länge. 

Eller om det är så att den där känslan faktiskt har lite grund i min värld nu också. Jag ska ju ändå ge mig ut på lite äventyr - aldrig vart i boden förut tex. Kanske så att jag inte är så förväntansfull, men jag ser ändå fram emot det. Om inte annat för att jag får göra nåt annat än sitta instängd på diverse bibliotek med näsan i tunga böcker. 

I vilket fall, nu måste jag packa och laga matsäck (pankakor, kycklingklubbor och köttbullsmackor) och städa och all annan skit man måste ta hand om innan man ska lämna sitt hemma frö en tid. 

dagen idag

Jag hade varit smart och lämnat mina fönster öppna hela dagen - lit epå glänt. Så nrä jag kom hem nu på kvällen luktade det regn och gott. Mycket trevligt. 

Det har varit en lång dag full med massa folk, bilkörning, blommor, tavlor, kusiner och morbröder (inte mina men ändå, opponeringar och uppsatser, indisk mat och godis från ica maxi i stenhagen. Och regn. Massor av regn. 

Nu är klockan redan halv tolv och jag har precis hunnit skriva alla mail jag skulle skriva och slå in paket och städa lite och ... ja det är mycket nu. Knepet är att ta en sak i taget så man inte blir överväldigad. Trött är jag, men mår ganska bra. Jag tar det lugnt och försöker att inte överanalysera. Det kommer man långt på om man låter bli. 

Ett vanligt problem idag är att man tänker för mycket. Låt bli det. Låt saker och ting vara istället, de klarar sig oftast utan dina funderingar. Oftast. Nu ska jag titta på NCIS - en sån där amerikansk polis utrednings serie. Jag har sett avs nittet förut, men det är vilsamt att lugna ned sig efter dagen framför. 

Imon blir det avslutning i lötenkyrkan av johannelunds skolår och speciellt för praxis terminen so slutar nu. De ska få diplom och allt. Själv skall jag medverka lite så vi hoppas att halsen vill vara med imon. Det blir trevligt. 

regn

Jag tycker mycket om regn i dessa dagar.

Vilket gör att den här dagen har fått en lovande början. 

hijazz

Varje onsdag har hijazz - den där klubben i stationshuset - en sorts scen för mindre kända band. Helst uppsala folk om jag förstått rätt. Ikväll var det några vänners vänners - som jag träffat tillräckligt många gånger för att snart kalla mina vänner också, eller iallafall bekanta, som intog scenen. Last New Year. De hade en riktig pärla bland sina verk - den om de svarta kråkorna för er som var där - och en pärla som inte var riktigt lika glänsande men ändå - den när martin fick avsluta själv på elverktyget han spelade på. 

En verkligt bra, en nästan riktigt bra och resten bra = en god kväll. 

från deras myspace-sida...

Jag blir väldigt sugen på att stå på scen och sjunga. Det är en känsla jag saknar - att få utnyttja rösten och anstränga mig lite. att få hålla i en mikrofon och veta vad jag gör (och sjung annat än pslamer...). Jag skulle nästan vilja få chansen att spela mina egna små visor nån gång. Men det kräver tillfälle, en hel del mod från min sida och några att spela med. Kanske i en avlägsen framtid.... 

Mansfield park

Jag har nu i dagarna läst klart Mansfield Park. en fin liten kopia mamma köpte åt mig på brittish library när hon och pappa var där i höstas - ett av världens bästa ställen. På riktigt. 

Iallafall, jag har långsamt och noga läst boken. Jag upptäckte för ett tag sen att man kan läsa de där gamla brittiska böckerna på gammal engelska på väldigt många olika sätt. Och då ger de en helt olika intryck. Och jag insåg att jag inte läst Man

sfield park på ett långsamt och eftertänksamt sätt. Så då gjorde jag det. Nu har jag spenderat 2 månader med ett litet stycke varje dag och funderat över vad som sker och vad som känns och hur jag upplever det. Ett engagerat men rätt vilsamt sätt att läsa. 

Historien är, som i de flesta av de där böckerna, fokuserat kring en ung kvinna och hennes längtan efter kärleken. skillnaden är väl att i Mansfield park vet flickan vad hon vill och hon ger sig inte. I filmatiseringar av denna bok blir Fanny alltid uppmålad som stark och nästan feministisk på ett hårt sätt. Men nu måste jag säga att jag fått en mjukare bild. Hon är skörare än en snabb läsning av boken gett mig tidigare, hon är känsligare och mjukare. Den där hårdheten är mer en envishet. en envis tro på att kärleken hon känner är verklig och måste respekterat. 

Jag måste dock säga att jag är lite besviken på hur jag nu uppfattade Edmund. Han var mer gentleman men mindre.. god!.. än jag sett honom som förut. Inte ett lätt byte att erkänna, för jag gillar Edmunds karaktär en hel del. Lite besviken om jag ska vara ärlig. Han har alltid och även nu, stått för ärligheten och rättrådigheten och moralen. Men nu gör han det mer för moralen skull än för människorna han älskars skull. Inte lika rätt...

Fascinerande det där, hur olika intryck blir beroende på ens eget sätt att möta intrycket självt. Jag rekommenderar boken som ett experiment till er alla. Läs långsamt, bara några sidor varje dag, och se vad som händer.

lägenhet

Jag fick nyss mail från min handledare under praktiken. Jag har fått nånstans att bo i nästa månad! En gåstlägenhet, liten och central - just the way I like it!

Det är trevligt att få goda nyheter. Jag har inte direkt vart orolig för att inte få nånstans att bo, sånt löser sig alltid, men undrat har jag gjort. Tänk om de placerat mig i nåns gästsovrum och de råkar ha 15 katter och 3 hundar. Eller om jag fått sova på soffan hos nån som älskar att gå upp vid 5 på morgonen och öva på sin bastuba. Eller varför inte hos nån som älskar att laga mat åt sina gäster - en trevlig sak i många fall men för mig lätt genant i och med att mycket energi skulle gått åt att förklara och arbeta på att hantera mina allergier. Det kommer jag väl möta ändå, som praktikant blir man hembjuden endel till folk. Trevlig men ofta lite genant och fokuserat på allergier mer än nåt annat. Tycker det finns trevligare saker i världen att ha fokus på...

nånstans i ovan centrala boden skall jag alltså bo en månad...

Men nu får jag alltså en egen liten lägenhet. Det är bra. Det betyder att jag får lite lugn och ro ibland och endel vila. Det kan vara skillnaden mellan att vara helt slut efter juni och ganska glad och pigg. Och trots att jag inte oroat mig, utan som sagt mer undrat lite ibland, känner jag mig lite lättad och lugnare infrö nästa vecka. (Undra om det finns internet där....)

Tänker ni hälsa på mig eller???

urdrag ur wikipedia...

Pollen (frömjöl) är växters medel för förökning. För att förökning ska kunna ske måste pollenkornen, som är fröväxternas hanliga fortplantnings- eller förökningskroppar, ta sig från en växt till en annan, så kallad korspollinering. Alternativt kan pollinering också ske inom samma växt, så kalladsjälvpollinering. Korspollinering kan ske med hjälp av insekter, genom att pollen sprids med vinden eller vibrationer. Pollen är en livsnödvändig kost för insektsgruppen bin (Apoidae). De erhåller ett överskott av pollen genom sin livsföring. Läran om pollen kallas palynologi.

Pollen är en av de vanligaste orsakerna till allergi, exempelvis pollenallergi.

I Sverige finns ur allergisynpunkt tre huvudsakliga pollensäsonger:

• Vår/försommar, då lövträden blommar (till exempel hassel och björk)
• Försommar, då gräsen blommar
• Sensommar/höst, gråbopollen

Ibland är det fint att läsa lite fakta om otrevliga saker, så man påminner sig om att det är ett nödvändigt ont. 

Utan pollen, inga blommor. utan pollen inga blommor.... 

25 maj

Lång dag som slutade bra för elfsborg vann. 

Maria Larssons eviga ögonblick

Jag har idag sett Maria Larssons eviga ögonblick. Jan Troells film som nästan vann en oscar i år. Och det var den värd kan jag tycka. Miljöerna var fantastiska. Karaktärerna var skrivna bra, det kändes att skådespelarna hade endel att arbeta med. Inte för att jag nån expert på det området, men som den amatör jag är - det kändes. 

Bara själva berättelsen är ljuvlig i sin enkelhet. Och jag gillar det enkla i berättelser. Man ska inte komplicera det för mycket, då tar berättelsen över allt det andra. Den här är bra avvägt mellan roller, storyn, miljön och fokus ligger hela tiden på samma sak - Maria Larsson genom hennes dotters ögon. 

Persbrandt har jag alltid haft lite svårt för. Han är bra i polisfilmer vilket inte är en favoritgengre, vilket kan vara förklaringen till min lätta apati gentemot honom. Han är duktig, det kan jag se, men han har alltid med det där elaka stråket i allt han gör, även om det inte finns i rollerna. Det är något runt hans ögon som alltid är lite översittare. Svårförklarat. Men i detta fall vägs han upp utav den kvinnliga huvudrollsinnehavaren jag inte mins att jag sett förut- maria Hiskanen. Hon var grym.  

Jag har inte så mycket mer att säga än att den fick mig att reflektera i stunden på hur flyktigt livet är och hur viktigt det är att hålla fast och kämpa för det man vill och älskar. Det är väl en god nog reflektion att bli inspirerad till tycker jag. Så om ni känner för att fundera på det en stund, se Maria Larssons eviga ögonblick. Fyra av fem rattmuffar. 

nattamat

Ett av de bästa valen för nattamat är raggmunkar. 

Det är som pannkakor men nyttigare på grund av att man byter ut en massa vetemjöl och ägg mot potatis. Bilden ovan är från i natt när jag inte kunde sova runt två-tre, för att jag ätit för lite under dan och lite för mycket strunt på kvällen..

yes man

Kvällens film har varit "Yes man". Självförklarande titel.

Jim Carrey har egentligen aldrig varit en favorit. Men det beror på att djurdetektiven var den första film jag såg av honom. Och sen kom teh cabl

e gye. Inte direkt hans bästa. När vi pratade igenom favoriterna måste jag ändå erkänna att hans rollprestationer i hans bra filmer - truman show och syskonen boudelaires olycksaliga liv är bättre än bra. Vilket borde leda till att jag spontant tycker om hans nya filmer, eller ser fördelaktigt på dem. Men icke - skeptisism råder innan play trycks... 

Positivt överraskad. Det kan vara kvällen som var en god förutsättning att släppa å lite hämningar och skratta lite för högt åt barnsligheterna, eller att jag bara var på humör, men filmen var bra. Till och med ganska bra. 

Den är lite söt, som liar liar, men utan de sliskiga inslagen. Jag gillar den kvinnliga birolls innehavaren (är det ett ord?). Och dessutom bygger hela filmen på ett koncept jag kan tycka har en poäng - om man hanterar det med måtta. Att försöka ta ite risker, att våg lite mer än man vågar, att inte låsa in sig i som comfortzone och svälja nyckeln. Det är en poäng att fundera på. 

Klart se värd komedi för en mysig hemmakväll då man är på humör för Jim Carrey - den var ändå relativt karakteristisk - fyra av fem rattmuffar. och jag är inte övergenerös i det bedömandet... 

lång inte helt bra dag

Jupp, en lång dag senare... 

Jag har jobbat hela dan idag med. Jag har alltså ett par extra jobb i domkyrkan här i uppsala för er som undrar. Idag och igår och imorgon står jag i butiken i vapenhuset och säljer vykort och souvenirer (jag mång-glar som nån sa...)till turister. Oftast ryssar av nå outgrundlig anledning. 

Idag var en rätt illa dag. Det är inte alltid kunderna är trevliga och idag var de inte det p eftermiddag. Eller en var inte det, han var hotfull och jag gissar inte vid sina sinnens fulla bruk. Och vi har inte direkt nåt utvecklat system eller larm eller så för krissituationer så man är rätt utlämnad där. Det var tur att det inte blev värre idag än att jag blev rädd kan man säga. Otrevligt. 

Så sen har jag spenderat kvällen som blev betydligt bättre - ja slutade vid halv 6 tiden - men att äta soppa hos en anna, promenera på kyrkogården tillsammans och fundera över vad gustav frödings gravsten skall föreställa, 

och sen lyssnade vi på ett fint litet band på Västgötas nations "vårrus". Citationstecknen betyder att det var kallt och regnade. Inte så mycket vår. Eller rus för min del, ska ju jobba imon med så det var vatten för hela slanten. Men det var trevligt ändå. Goda vänners lag so man brukar säga. Och en utav låtarna de spelade var riktigt bra. Eventuellt två. Mycket mer behövs inte för att göra mig nöjd efter en dag som idag. 

I den här trädgården har jag suttit ikväll...

Visst är det otrevligt när en människa kan förstöra en hel dag? 

Jag har svårt att förstå varför folk är otrevliga mot främlingar. 

Men nog om det. Gud välsigne honom. Nu ska jag äta ett mariekex och gå och lägga mig. 

stenar

Imorgon har jag ett mission. Jag ska försöka leta reda på svaret på en fråga jag fick av en turist idag. Det var en pensionärs grupp på besök i domkyrkan som slog vad om hur många stenar kyrkan var byggd av. Och de trodde att jag skulle kunna avgöra vaden. Det kunde jag inte. Det blir en spännande dag imorgon eller vad tror ni? 

uppföljare nej tack

Dirty Dancing 2 borde ha fått ett annat namn. Den borde ha fått vara sin egen film. Att säga att den är en uppföljare är bluff och båg och ingen går på det. Bara för att det är förbjuden kärlek och dans gör den inte till en uppföljare. Fel fel fel. Vilket är synd för hade den fått stå på egna ben hade det varit en bättre film. En hel del mycket bättre. 

Och Patrik Swaysy slutade vara bra i den rollen så fort Johnny lade av sig skinnjackan och lämnade Baby för nån annan med långa ben - det är vad jag föreställer mig hände efter att Kellermans slutade den där säsongen för länge sen. 

Jag har sett 2an i kväll och nej, den blev inte bättre andra gången man såg den. Jag vet inte jätte mycket om hur det var på Cuba innan castro tog makten, och den är väldigt färgstark och på det sättet är det en bra film. Karaktärerna är lite väl unga kan jag tycka - de känns mer 14 än 18 och det kan göra stor skillnad när man får se dem grovhångla till romantisk musik... 

Musiken är fantastisk och dansen får mig att vilja dansa. Jo, jag tycker det är en okej film för att vara i den gengren. Den sötsliskiga, romantiska icke -komedi utan allvarligt drama för tonårsflickor med lite för vågade inslag för den målgruppen - gengren. Det är inget fel alls på den gengren, nästan, man måste bara veta vad man ger sig in på. Som så mycket annat här i livet. 

Jag hoppas verkligen jag får dansa lite i morgon kväll. Chanserna är relativt höga. Annars kommer jag spontanråka göra det på jobbet. Tveksamt om det är rätt forum...

0-0

Idag var det dags för fotboll igen. 

Finlirarna elfsborg mot ångvälten aik. Det lsutade 0-0. Vi var grymma i straffområdet, vårt eget alltså. Så alla deras chanser gick om intet. Och alla våra chanser gick om intet för de var alldeles för bra på att betongkrossa alla våra fina passnignar vi behöver. Plus att vi inte hade vår inläggs-anders med oss på grund av den där lårskadan. 

190 Avdic i närkamp med aiks målvakt

Inte världens bästa match alltså, för ingen var på topp. Möjligtvis Bajrami, men han fick liksom aldrig till det. 

Det var iallafall gott att efter en lång arbetsdag - jag har jobbat hela dan - gå till puben och äta en god burgare til en svindyr öl. mmmm. Inte illa för en torsdagkväll. Plus att vi håller nollan!!!! (inga förlorade matcher i ligan!!) Fyra rattmuffar för O'learys! 

morgon

Jag ser på nyhetsmorgon innan jobbet idag, och nyhetsläsaren hade den lustigaste överlämningen på länge. Han själv tyckte det med, för han kunde itne riktigt hålla sig utan började fnittra mitt i meningen : jag då får vi se om det blir nåt bra flygar (hmpf fniss) flygar väder så här på kristhimmelfärdsdag. 

lustigt.

"Kalifornia"

Jag har nu sett en film, för att distrahera mig själv. "Kalifornia" med ett gäng bra skådespelare - Mr Brad. Micheller Forbes - hon har vart med i ett gäng teveserier ala lost, boston legal osv (hon är ingen favorit, men jag har inga vettiga skäl för det...) David Duchovny som är Den manliga genten Mulder i arkiv x och Juliette Lewis som gjort ett gäng filmer. Jag kände igen henne ifrån natural born killers och från dusk till dawn och starsky and hutch. 

Filmen var som en tarantino i stilen. Våldsam på det där dammigt smutsiga viset. Storyn var egentligen lite spännande, om än förutsägbar, att mannen som åker runt och undersöker kända mordplatser plockar med sig folk han inte känner i bilen - ja vad tror ni ska hända. Men de gjorde det ändå bra, för även om man visste vad som väntade höll den mitt intresse uppe, och det nästan enbart på grund av karaktärerna. De var simpla och shablonartade, precis som filmen, men de reagerade som riktigt folk på det som hände. Vilket gör att filmen bars av skådespelarna. Nästan fullständigt. 

Måste säga att Mr Brad gör en gigantisk rollprestation. Han är bäst i snatch, fightclub och smith filmen men sen som nummer fyra är i den där stonerrollen när han ligger på en soffa och mumlar och typ luktar illa bara (gissa filmen???), men jag tror jag har en ny fjärdeplats. 

Kalifornia är en film utan Kalifornia, men en bra thriller nån dag man är sugen på en enkel thriller film. 3 av 5 rattmuffar (den fick en extra på grund av karaktärerna och att ja, det var en dag jag var sugen på en enkel thriller film. )

the mal

Idag har jag varit på gränby. 

Det är ett stort ställe numera, ett köpcentra utanför centrum men å bekvämt cykelavstånd. När jag flytta hit var det lagom stort med icamaxi och coop motsvarigheten, lite små affärer och typ hm och lindex o nån mer. Nu har de byggt ut och är gigantiskt. 

Det är ett fascinerande fenomen tycker jag. Nu handlar det inte längre om att gå i affärer och så utan alla affärer skall gås i samtidigt. Du ska kunna göra alla ärenden du har på ett halvår på samma eftermiddag. 

Vad är det som får oss att vilja ha allt så kliniskt och stort hela tiden? Och kom inte med nån froidiansk förklaring nu, det köper jag inte. Det är praktiskt med stor aköpcentrum, ,men de är så opersonliga. Rensopat och omänskigt nästan. 

Själv så föredrar jag ett centrum i en stad, oavsett New York, Prag eller Uppsala. Centrum har en puls, en känsla, en karaktär, som ger betydligt mer än att stappla omkring i rulltrappor. 

Jane Eyre

Jag har nu, eftersom jag väntar på besked om vad professorn tycker om min uppsats och således itne kunnat plugga på ett helt dyng, nästan gått sönder som konsekvens. Det är svårt att koppla av när man väntar. Så jag har virkat till en bbc miniserie av en favorit story - jane Eyre. 

Jag har dragit mig för att titta på den. Boken är en all time favorite, och då är det alltid farligt att titta på inspelningar, det kan förstöra boken genom att ersätta bilderna och föreställnignarna boken gett. Min fantasi är stor men lätt förledd... 

Men så här efter att ha sett alla 14 avsnitt på en och samma dag, kan jag berätta att itne mycket kan rubba upplevelsen av en bok man läst mer än 30 - 40 gånger. Som svar på den obvious frågan, filmen var definitivt inte lika bra som boken. Sevärd om man är lagom sjuk och sängliggande i nån dag eller två. Förutsatt att man är för sjuk för att läsa boken, men inte sjuk nog att ligga i sängen istället för soffan. Men sen är jag ju partisk... 

Det är något med hennes självständighet, styrka och övertygelse av att känsla och intellekt går att kombinera. Och det på ett sätt som inte måste visas för hela världen. Fast mest hennes styrka. Hon är tuff. 

vackra ting

Här är mitt senaste stileben. 

Det är svartmålade grenar i en liten vas med lite pyssel, 

som min bror skulle säga. Tycker det blev ganska bra. 

Här är det fina mönstret av små blommor som ser jätte avancerat ut som jag virkar just nu. Det är i verkliga livet mycket enkelt, tillräckligt enkelt för att jag skall klara av det. Får se om jag behåller den här shalen eller om nån annan lycklig själ faller offer för ett av mina infall och måst acceptera den. Det återstår att se den dagen jag virkat ett par hundra blommor till... 

Det här är en av min favoritsaker. 

En brosch jag ärvt av min farmor. Vacker. 

sång

Idag har jag funderat på vad det är med sjungande som är så tilltalande. 

Det kan va att det tilltalar både intellektet och känslan. 

Idag övade vi lite i en liten ensamble för en grej och det var inte helt enkelt. Jag sjöng alt själv när de andra var två och två i stämmorna, och då är det lite mer utmaning för man måste lyssna på de andra stämmorna för att hitta sina egna toner. Det var grymt kul. 

Jag funderar också på vilken kör jag ska söka in i till hösten. Jag saknar musiken alldeles för mycket för att inte sjunga. 

öl, änglar och demoner

Jag är inte den som egentligen tycker att reklam för alkohol är något positivt, så se det inte som en uppmuntran nu, men det finns en ny heineken reklam som är ..rolig. Ida och jojje berättade om den och nyss såg jag den på teve - det är ett gäng karlar äom reagerar likadant på en walk in kylskåp fullt med öl som ett gäng tjejer på en walk in closet. Bra humor i min bok. 

Idag har jag och ida haft en virkstund då vi arbetat på våra shalar. Vi har båda gjort mönstret förut men jag har svårt att minnas hur man gör när jag börjar på en ny, varje gång, och sällskap är ju aldrig fel. OCh sen blev sällskapet till biobesök också. Vi såg Änglar och demoner - da vinci uppföljaren. Lite förvirrande att den egentligen skrevs innan da vinci koden, men nu har de helt vänt på ordningsföljden även i den narrativa kronologin. I vilket fall - det avr en förvånansvärt bra film. 

Jag hade hört innan att den skulle vara lite väl grafisk i de äkliga scenerna och lite väl lik da vinci koden filmen för att ha nån större behållning. Även om jag intevar lika övertygad om att den här var bättre som mina film-kupaner, så måste jag säga att jag blev positivt överraskad. Det är en bra film. Inte mer men absolut inte mindre. En solid 3.5a i rattmuffskalan. 

Den är inte lika kyrko och religionskritisk som da vinci koden och det är bra. Den lämnar öppningar för att kyrkan som organisation gör bra saker och att det i huvudsak är vettigt folk som arbetar och lever i henne. Också positivt. 

Sen är den spännande, jag hoppade flera gånger och seriöst bet mig i läppen så det blödde vid ett tillfälle. 

Den var inte förutsägbar, för komplicerad. Men man följde med hela tiden. Man känner sig nästan lite smart för att man hänger med hela tiden, men trots det blir man inte uttråkad. 

Jag var besviken på slutet men jag ska inte säga vad som hände för jag tycker ni ska gå och se den. Den gör sig nog bäst på bio ändå. Men se till att ha ätit innan för den var tillräckligt barnförbjuden (våld och bråd död) för att man inte direkt är sugen på nåt efter på en stund.

min födelsedag....

vi satt på tåget mellan bengalore och kerala i indien. Hade inte jätte mycket att göra. Tills vi köpte te av en indier som kom inspringander och skrek "coffe coffe coffe" eller "te te te". Billigt och gott indiskt te med mycket socker i. Men det roliga var ju vad som hände när man ställde ifrån sig koppen...

inredning

Så här ser det ut ovanpå min röda bokhylla framför böcker och min fina jordglob från början av 80talet, det är några små saker. Ett kors man ska ha i framrutan på bilen och en heligtvattenstänkgrej. En gång på ett läger vad jag med om att en sådan fick substitut av en diskborste...På jordgloben är delar av asien bortnötta, men det ökar bara charmen...

Prästparet...

studentens ordeal...

ack ljuva träningsvärk, som jag saknat dig,

men nu visar du äntligen ditt blåa ansikte.

ack älskliga huvudvärk vart har du varit?

tack Gud att du har återvänt till mig...

min käresta studiesångest som fräter i maggropen,

som jag längtat efter dig. Nu är du nära!

o fantastiska stelhet i både kropp och sinne,

nu är du återigen med mig ett ...

ja, ungefär så känns det.

schalger no more.

Visst är det gasnak hög klass på eurovision i år? Flera bidrag var inte bara okej utan till och med bra, och dessutom var det inte så många nakenchockar (med tyskland som undantag) och inte så många riktiga dippar (finland...). Synd att vår svenska inte direkt lyckade smed själva sånginsatsen. 

Vi gissade på Turkiet och norge, men hoppades på Malta och island. endel frö att de sjäng bra och norge för charmen. Inte hos karln utan mer själva sången och showen, det var något lite magiskt tilltalande i det....Våra gissningar då, inte helt illa, med tanke på hur tabellen ser ut just nu. Det är visserligen itne slut än, men ändå, tre av fyra på topp efter lite mer än halva röstningen... 

Sherlys västgötiska dialekt och han den andra kommentatorns syrliga cynism till humor gjorde det tille ntrevlig kväll - brevid goda vänner och en skön soffa såklart. Men jag står fast vid min rubrik. Var tog all schlager vägen?

gym

Jag tror att det är bäst att jag skriver nu, och inte senare under dan för jag har en smygande aning om att ja inte kommer kunna lyfta armarna framåt kvällen. Jag hakade på jojje på gymet idag och planeringen var ett av hans arm och axel pass - surf-förberedninginför sommaren för hans del. För min del, ja, vad använder jag mina armar till? Typ håller i styret när jag cyklar. Lyfter pennan när jag pluggar. Bläddrar i mina böcker. Iofs väger böckerna jag släpar runt på en del och jag menar, jag bär ju för schöven hem alla matkassar själv... men ändå, man kan säga att det var tuffa timmar idag, vi var båda helt slut efteråt. 

så här ser man tydligen ut när man tränar på mitt gym. Försökte hitta en bild på deras hemsida av hur gymet ser ut, men det var bara osvettiga mänskor som lyfte tunga saker på alla bilder. Och ja, jag kan ju inte direkt säga emot att sånt sker....

Så nu är det alldeles lagom ånga timmar kvar att fräscha till sig lite, äta, se på fotboll och sen lite schlager framåt kvällen. Det blir en helt okej lördag idag. 

sound track

Nu har jag varit på teater igen. Jag har alltid lockats av det som inte är helt verkligt utan speglar nån sorts inre verklighet, och det är vad teater är för mig. Idag var det dock en sorts yttre verklighet hos andra mänskor som teatern speglade. Uppsala spred ryktet och samlade in musik minnen bland lokalbefolkningen, valde ut favoriterna och gjorde teater av det. En antologi av ett gängs musikminnen med känslor och fantastiska situationer i varenda en. Strömstedt spelade en hit på scenen och samma ensamble som jag igår såg i ett dramatiskt seriöst allvarligt samhälls och i det närmaste religionskritiska dramat knutby spelade idag de mest häpnadsväckande karaktärerna. Åsa från igår var sexig polis och "camilla" gjorde en fantastisk scen med "flan"vägg bakom sig. En sån där man kan sätta fast bilder och skyltar på, lite som kardborre fast utan ljudet (fick ni en garden state flashback nu får ni extrapoäng!!) Musiken var blandad men jag kände igen det mesta. Det var otroligt roligt - alltså sound track of your life var det vi såg. 

Har ni inget att göra imorgon, åk till uppsala och titta på den! Det var en mycket bra kväll! Jag är mycket glad att jag har familjen jonsson som tar med mig på sånt. 

Nu ska jag nåt och sen sova. Den här veckans soundtrack har varit debussy...i piano....

So far har den här dagen varit relativt händelselös. Jag har skrivit på min uppsats och konstaterat att den är färdigt till tre fjärdedelar. Helt klar. En ganska trevlig sak att upptäcka. Så imorgn gör jag färdigt den sista biten och sen är det finliret i ett par dagar. Det är överskådligt och jag ska försöka att inte ha ont i magen mer. Man får det av att skriva uppsats. Det är stressande. 

Sen har jag varit på kårmöte en stund idag. Det var... irriterande. De hade haft in en massa frukt i rummet, vilket betyder att jag blir allergisk. Så jag var bara där en sund i slutet. Fick höra en rätt långrandig diskussion om att nåra vill ha kvar bastun typ 2 stycken använder, några vill skaffa kaffemaskin till elevernas matsalsrum och några sen fick vi höra om hur biblioteket ska organiseras om. Det blir väl bra tänker jag och rycker på axlarna. fint att nån annan engagerar sig. 

Ikväll ska jag på teater igen. Det blir trevligt. 

knutby

Kom just hem, klockan är runt 11. Jag har varit med större delen av fmailjen jonsson på teater, och ikväll var det sista föresätllningen av "knutby". 

Det är alltså en teateruppsättning om vad som hände i knutby fram till och med skotten. Man får komma med in i församlingen ungefär samtidigt som Åsa dyker upp och sen följa ett gäng karaktärer, inklusive dem som man kan namnet på - Åsa, Alexandra, helge osv fram till och med att vapnet fyras av. 

Eftersom alla vet handlingen ligger fokus helatiden på karaktärerna och endel på frågan varför det hände. Första akten har fokus på att presentera endel folk, och andra akten följde itne upp någonting. Första akten snubblade på gränsen mellan att trampa på en hel del av vad jag tror och ahr byggt mitt liv på, och att förklara hur någonting som har en värdegrund och bygger på nära gemenskaper och aktoritära människor som ledare kan uttnyttjas för andra syften än vad osm är bra, rätt och sunt. 

efter första akten var jag lite förvirrad. Skådespelarna gjorde ett grymt bra jobb, men iband tyckte jag att de gick för nära min tro. De gick ju alltid steget längre liksom. Jag menar att de tog ent rosats som jag tror på, och lät tex åsa-karaktären predika det för församlingen där och jag kunde försanthålla 80%, men de sista tre fyra menignarna gick för långt och helt plötsligt var dte som att allting ifrågasattes. Itne bara dte i slutet. Kanske itne av mig, men jag kan förtså hur man gör det om man inte läst teologi de senaste åren. Jag kan förstå om endel kristna blir förolämpade och provocerade och jag kan förstå att den där illa-till-mods-känslan jag hade i magen itne skulle gå över innan pjäsen var slut. 

Andra akten var annorlunda. Där var den itne lika känsligt nära farliga saker utan mer redogjorde och dramatserade det dramatiska som sen hände när vi hade fått scenen förklarad. Tex dök helge upp då och vi fick egentligen aldrig ens en presentation av honom - hans karaktär alltså. Han bara var där och gjorde saker helt plötsligt. Mycket hände rätt plötsligt och blunt i andra akten. Och det räddade hela uppsättningen. 

Jag förstog dock inte all humor. Var det meningen att man skulle skratta åt endel av scenerna som folk skrattade åt, så var det en väldigt låg och intill grymm humor. (inte grymm tufft utan grymmt elakt) Ibland blev jag rriterad på publiken som skrattade åt såna hemskheter. För det avr hemskt. 

Det kommer ta mig nån dag att komma över det här. Trots att jag var på vippen att ställa mig upp under ovationerna, för det var riktigt bra samtidigt. Tur för mig har jag uppsatsskrivande att begrava mig i imorgon. Jippi.