Slutändan

Då kan jag inte längre kalla mig Uppsala bo.

I morse ringde klockan vid 7 tiden och jag spenderade en sista timme i lägenheten med att packa ihop sovsäck och liggunderlag samt slänga de sista grejerna och stänga väskan. Sen kom Gingen och hämtade mig och körde mig till tåget.

Pendeln till Stockholm var sen som vanligt, men jag hade räknat med så god marginal att jag kunde äta frukost på terminalen utan att behöva stressa ändå. Nu sitter jag på bussen och har bara tre och en halv timma kvar.

Det är inte särdeles sorgligt alls att flytta. Det känns mest lite märkligt att inte ha ett eget "hemma" att återvända till. Vännerna kommer jag träffa ändå och Uppsala kommer jag återvända till. Just nu ser jag mest fram emot en god sommar med mycket ledig tid för att vila och annat sånt som gör mig glad.

Det blir nog bra det här, i slutändan.