Bergman-auktionen

Igår var den stora auktionen då man klubbade bort Ingmar Bergmans dödsbo. Jag har följt det hela sporadiskt genom Buckowskis hemsida - och nu kollat igenom vad sakerna som vart lite extra speciella gick för. Helt otroliga summor pengar. Och allting såldes - från stolen han satt i varje kväll 19.30 och såg på nyheterna, till bilarna, filmaffischer, priser och diplom, skrivbord, sänggavlar och en mängd möbler. Han verkar ha tyckt om möbelbyggaren Carl Malmsten - en av de främsta med en väldigt distinkt stil. 

Ett av de dyraste föremålen var de här schackpjäserna - som sägs vara de i sjunde inseglet. Ni vet - Det är jag som är döden. Har du kommit för att hämta mig? Hutlösa 1 000 000 (miljon) kronor gick de på. Inte för att jag inte skulle vilja ha dem,  hur tufft hade det inte vart för ett hörn av skrivbordet? Men tänk vad mycket mer vettiga saker man kan göra med så mycket pengar än bara flirta lite med fåfängan/habegäret... 

Nedan finns en bild på en bit av all konst som klubbades. Allt från en blyerts från picasso och en edward munch till en pappdocka från ett barnbarn till en modell av dramaten till dedikerade målningar av okända beundrare. Den här fastnade jag för på grund av historien - citerad och kopierad från Buckowskis hemsida... 

"Efter att ha varit och sett en retrospektiv utställning på Pro Persona Gallery i Stockholm 1998, med mina kostymskisser från tio års produktion, beställde Ingmar ett antal tuschteckningar av mig. Jag hade gjort liknande silhuettfigurer som han såg på utställningen och han gav mig fria händer att göra något i samma stil åt honom. Han hade bara en reservation, en av kvinnogestalterna skulle ha en röd detalj, förslagsvis skorna. (För Ingmar var de röda skorna förknippade med en ungdomsförälskelse!) Sedan jag levererat tio skisser som han beställt, hörde han omgående av sig och berättade att han hängt dem på en lång rad på väggen framför sängen i sitt vilorum, men han ville göra en ny beställning på ytterligare fyra tavlor för att fylla upp hela väggen. Ingmar berättade också vid flera tillfällen att han låg och tittade på dem varje eftermiddag när han skulle ta sin tupplur. Damen med röda skor brukade han dessutom ta med sig till lägenheten på Karlaplan varje gång han reste till Stockholm". 

Anna Bergman, Juni 2009.