Trollflöjten

Ikväll har vi sett på Bergmans trollflöjten (-75) hemma hos mig. 

Jag mins första gången jag hörde inspelningen - på ett kassettband lånat från statsbiblioteket i Borås. Jag tror att hänförd är rätt ord. Jag mins även första gången jag fick sjunga papapapapageno duetten - på högstadiet med en kille som gick igenom målbrottet en stund innan och kunde sjunga. Det är inte ofta jag mins mina sångframträdanden - men den är kristallklar fortfarande. 

Jag har senaste åren letat efter den på dvd för att få ansikten till historien och musiken som jag kan i princip utantill. Och ikväll hände det. En av Bergmanklubbens medlemmar hade den och ja, den blev ju inte sämre av att få bilder till tonerna. 

För det första är Mozarts musik helt fantastisk, men sångarna Bergman lyckades värva - ljuvligt. Under till exempel Nattens Drottning Arian (Birgit Nordin) vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Jag har svårt att tro på att nån kan sjunga så - och sen gör hon det. Även Paminas röst (Irma Urrila) är helt otrolig när hon sjunger för sig själv. Och Papageno (Håkan Hagegård) - gör sin roll perfekt... jag har alltid gillat världens papagenos och jagos... 

Förundran.

fem av fem, utan tvekan. 

Nån gång ska jag leta reda på den 

och spela den non stop i nån månad eller två. 

Det ser jag fram emot.