Maktstrukturer i missionsstrategier
Utifrån alliansmissionens mission på white River 1920-30tal:
Utifrån Karin Sarjas modell i ”Ännu en syster till Afrika”
1. Utifrån alliansmissionens mission på white River 1920-30tal:
Ethel och Gustav (Andersson) Lökander åkte ned som förlovade 1926 – gifte sig och fick två söner. De arbetade någt år – han som missionsstationsföreståndare och hon som sjuksjöterska och med en skola(?). Sen bestämdes det att stationen skulle flytta – Gustav fick ansvaret förutöver sina vanliga uppgifter som i praktiken församlingsledare och kringresande evangelist. Det betydde att han byggde hus – kyrka, sjukhus, bostäder osv.
-36 gick Gustav bort i ”febern” och ethel lämnades ensam med två söner och en hel del ansvar. Hon fick nu ta över endel av Gustavs arbetsuppgifter – hon hade varit med på gudstjänsterna innan och tex skött musiken men nu verkar det som att det krävdes mer av henne än så. Det ekonomiska stödet från sverige frösvann med Gustav. I alla brev ber hon eller tackar för de extra små punden de svenska släktingarna skickat.
Så de byggde upp samhället
Hade regelrätta församlingar där de bodde och fungerade i rpincip som pastorer
Kringresande evnagelister – predikanter.
2. Utifrån Karin Sarjas modell i ”Ännu en syster till Afrika”
Jag har inte läst hela än, men efter vad jag förstått handlar det hela om hur det spelar in att var vit, att vara kvinna och vilken klass man tillhör utifrån det – i hur man kan hantera de olika missionstrategierna.
Mitt mål som det ser ut nu är att finna ut mer om hur Lökanders strategier var och hur de tänkte kring det.
Sen lägga detta som ett exempel i Sarjas form – Vad gjorde det för skillnad för missionen att de var ett par som reste dit? Att de var vita? Och hur förändrades det hela när Gustav gick bort.
Det jag förväntar mig att komma fram till är en beskrivning av hur de missionsstrategier de använde motiverades utifrån vilka de var som utförde den och vilka som var mottagare. Sen när verkligheten förändrades, förändrades maktstrukturerna – dels i samhället, dels i familjen lökander, och utifrån den beskrivningen kan jag eventuellt dra en slutsats kring hur motiveringen till missionstrategierna förändrades.
Med hjälp av Sarjas modell kan jag se på hur missionstrategierna förändrades när förutsättnignarna gjorde det. Med hjälp av breven och eventuella intervjuer och gamla handlingar kan jag se hur motiveringarna till missionsstrategierna förändrades.
Varför missionerade de som de gjorde? Varför missionerar vi som vi gör idag?
Säg att mottagarnas kontex är som då, men vår har förändrats – skulle vi missionera på samma sätt som då?
Detta är frågor att fylla i med resultaten av min uppsats – inte att svara på. Det visar på mitt problems relevans.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar