fredag 18 september 2009

jag gillar kyrktanter!

Mitt jobb kan vara spännande ibland.

Alldeles nyss kommer dte in en äldre dam som jag känner igen ifrån gudstjänsterna här i domkyrkan och frågade lite om dopfuntarna i kyrkan. Eftersom jag inte hade några kunder småpratade vi lite om de som finns och på vilket sätt de används. Så berättade hon att hon hade döpt här i högkoret i en av funtarna och hennes pappa med för den delen. Som i förbigående säger hon sitt namn - Söderblom. Jag frågar om det är släkt med Natan och jo, hon var barnbarn till honom. Och sen lägegr hon till - fast han avr ju präst i helga trefaldighet först... och så pratar vi lite till om dopfunterna och den nya orgeln.

Sen kommer vi fram till att det är skandalöst att endel ser på den här bygnaden som ett museum - det är ju en levande församling! Fint.

Fint att Nathan Södebloms barnbarn och jag går till samma kyrka om söndagarna.

Jag tror det kallas att leva i hirstoriens vingslag.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar