Jag fick höra i veckan att jag är en sån som tycker om och tänker på vackra saker. Det är trevligt att höra, för det är sant. Jag tycker om vackra saker. Och jag tycker om att omge mig med vackra saker. Som min lilla vita lägenhet. Den är lite speciell. Nån sorts märklig blandning mellan en moder minimalistisk stil och ärvda ihop plockade möbler och egen-renoverade myrorna inköp. Och endel ikea. Man kan säga en hel del om min inredningsstil just nu, men vad man än tycker om det, så stämmer den. Jag har fått höra att den är tråkig, men det håller jag inte alls med om. Jag antar att det var frö att det mesta i mitt vardagsrum går i ljusa naturfärger, och hela stället mest går i vitt. Kan förstå att nån tycker det är tråkigt. Men inte jag. Jag tycker det är lugnt. Stillsamt.
Jag googlade minimalism och fann den här - och det är ett fint exempel på stillsamt vitt...
Jag är en ganska rörig person, så jag behöver lugn runtomkring mig. På ett eller anat sätt. Jag brukar använda det som motivering för mitt städmani också. Eller städmani, så farligt är det itne. Jag mest tycker om att ha rent runtomkring mig, inte själva städningen. Kallas det fortfarande städmani då?
mitt favorit städhjälpmedel, brevis min mirakelmopp och en sopborste jag köpte på höstmarknaden för ett och ett halvt år sen. Min dammsugare börjar bli lite trött numera, tappat sugen på livet så att säga, så den har åkt av listan...
0 kommentarer:
Skicka en kommentar